Jag skymtade honom en snabbis ikväll.
Jag är full.
Jag försökte följa efter.
Jag är full.
Han verkade ha en trevlig stund, mina ögon tårades medan mitt hjärta dansade. Det bruna håret gungade sakta i takt med hans rörelser, hans blickar rörde sig lekfullt över folksamlingen.
Jag är full.
Fick kämpa för att inte smyga mig fram och röra vid hans arm.
Bet mig i läppen för att inte skrika hans namn.
Tatueringen kliar en aning, alltmer när han är i närheten.
Bränner, svider, kliar, smärtar.
Hurt. Pain.
Agony. Love.
It.