Jag var på den där Turtles-premiären för någon vecka sedan. Tänkte att det förmodligen dyker upp en och annan kändis på sådana tillställningar, och därmed även en och annan journalist. I folkvimlet trevade jag mig fram bland mer eller mindre kända snyltare, halvstressade fotografer och småbarn iklädda sköldpaddedräkter. Alla svullades i gratis glass och pizzabullar.
Men ingen Ronnie.
Det är rent äckligt så de rika människorna bjuds på mat. Mat som vi arbetslösa och behövande kunde fått. Inte behöver "nyhetsmorgon-René", eller vad hon heter, bli bjuden på dagens middag, bio och tillhörnade popcorn. Hon har väl pengar så hon klarar sig ändå. Medan jag får komma hem till mitt kyffe vareviga kväll och koka Euroshoppers snabbmakaroner för 3,90 kr/paketet till kvällsmat. Utan ketchup.

Det enda som värmer i sådana stunder är mitt Ronnie-altare. På ett podie har jag placerat alla mina Ronnie-relaterade ägodelar. Bilder, tidningsurklipp och diverse småattiraljer som alla skvallrar om att sann kärlek bor inom dessa väggar.
Så fort jag blir rik ska jag se till att köpa en kamera så jag kan lägga upp lite bilder här.

Sen undrar jag hur tusan man kan se hur många det egentligen är som roar sig med att tjuvläsa min dagbok. Kan jag se antalet besökare? Har inte ens tänkt på det eftersom jag inte trodde någon skulle läsa den här skiten. Ville bara rensa mina tankar och tänkte att då är det väl fint och chickt att vara nere med kidsen/ nutidens fluga, och göra det i en blogg...