Den här huvudvärken vägrar försvinna.

Kylan ligger över hela jävla stan och lakejerna gick inte vidare trots att jag röstade 94 gånger på dem efter Ronnies inrådan.

Givetvis skrev han ingenstans att farbröderna från forna dar var hans favoritbidrag i årets schlager, men han kom till mig i en dröm med meddelandet.

"I som i melodifestivalen inträden låten hoppet fara" skallade hans ljuva röst genom korridorerna i min ångestladdade återvändsgrändsdröm.

Omringad av otalet expanderande Christer Björkman's vaknade jag kallsvettig med mitt fotoalbum hårt tryckt mot bröstet. Så hade jag ännu en gång somnat mitt i min Ronniedyrkande godnattstund.

Albumet har ännu många tomma sidor, men bilderna på min älskades fagra anletet frodas inte direkt i skvallerposten. Gå ut och festa med dig, min kära, och omge dig med creddiga människor så du hamnar på bilder. Bilder som jag kan klippa ut, klistra in, kyssa och beundra.

Somna till.

Drömma om.

Vakna med tätt intill mig och önska du vore här.